Zlatans magi

Rubriken handlar inte om det ett och ett halva målet Zlatan satte i matchen nyss och hans fantastiska spel utan det magiska i att man bara älskar Zlatan ännu mer när han tar ett klogrepp om nacken på en Cesenaspelare, puttas och mobbar motståndarna. Man fnissar upphetsat åt översittarfasoner som jag i alla fall aldrig skulle accepterat hos någon annan av mina favoritspelare. Möjligtvis hos Ronaldo men jag är ju också besatt av hans bitchighet, men han skulle ju aldrig kunna nå sån pondus och fysisk överlägsenhet som Ibra för att hålla på sådär. Hans uppgift i livet är att falla ihop och gråta så lösögonfransarna fastnar i gräset.

På ett sätt är det så lätt att förstå varför många runtom i Europa vägrar erkänna Zlatans storhet och inte tycker om honom särskilt mycket. Han var den största översittaren på skolgården och är det största aset på plan. Zlatan Ibrahimovic, jag älskar dig.


Att älska Zlatan

Ni är många som lever med skammen. Skammen att heja på vilket lag Zlatan än spelar i och aldrig har det väl varit värre än nu. På Jesu Kristi bloggs uppdrag meddelar jag att ni är förlåtna. Kärlek är fantastiskt, även när den riktas åt Berlusconis håll. Jag skäms inte.

 

Milan vilar ju på en riktig fascisthistoria, skälet till att Inter också startades i Milano var för att Milan vägrade låta invandrare spela i laget. Det ska man inte hålla exempelvis dagens spelare, tränare och fans till svars för, men, vi vet ju alla att det inte är helt fräscht i dagsläget heller. Berlusconi.

 

Sen har vi ju hela skammen i att gå från lag till lag som ett skepp från kust till kust. Ena dagen älska Barca, nästa dagen hata Barca som behandlade din älskade Ibra så respektlöst. Ena dagen Inter, nästa ärkerivalerna.

 

Zlatan är en karriärsspelare. Han drivs inte av kärleken till ett lag som han kan stanna i och ta så långt det går år efter år. Det är okej. Han drivs inte heller av pengarna i första hand, och det är tur. Han drivs av att gå så långt som han kan inom fotbollen. Jag hejar på Zlatans karriär. Därför hejar jag på de lag han går till. Därför irriterar det mig om han inte får spela. Jag får känna så, du får känna så.

Jag var på Zlatans sista match med Barca på Camp Nou i somras, och Zlatans senaste möte mot det lag han nu spelar i. Det var Gampertrofén som skulle plockas fram i en försäsongsmatch mot Milan och säsongens lag skulle visa upp sig. Ryktena att han var på väg till Milan var i full gång. Det var fruktansvärt laddat. Skulle hans namn ens presenteras med resten av laget? Han kom in och tog av något skäl av sig Barcatröjan medan resten sprang runt och vaskade sig i publikens hyllningar. Skulle han dra på en Milantröja där och då? Det gjorde han inte. Han blev utbytt i halvlek och jag bad till Gud att han inte skulle gå till Serie A. Åh vad jag underskattade Milan som Zlatanhem. Han presterar på topp. Han fortsätter sin karriär.

 

Heja Zlatan.

Saker man oroar sig över 5 på morgonen

Vaknar kl 5 på morgonen och kan inte somna om.

Jag kollar på repriser av Glamour en stund innan det börjar... Jag oroar mig för Zlatans ljumskar, Zlatans lår, Zlatans kropp. Förr när blicken min smekte Zlatans kropp så såg den en person, en fantastisk spelare, en hjälte etc. Nu ser den en kropp. En kropp av sten och jag måste dit och klämma med små tassar så den blir mjuk och avslappnad och sen ska jag låta honom vila, vila vila.

Jag tänker på Zlatans kropp hela tiden. Hur känns den? Drar det i ljumsken? Gör det ont? Fryser benet? Svettas kroppen? Känner den sig gammal? Vilar den nu?

Liksom frasar det inuti när han går för att allt är så slitet, sticker det ut benpipor, knäpper det i trevliga rytmer när han går av allt som krasar sönder och ligger fel?

 

 

Värst är Zlatans ben. Varje match jag ser honom spela kan jag inte släppa tanken, jag är övertygad om att Zlatans ben är spända och stenhårda 24/7 och att de ska explodera när som helst under match.

 

 

I Barca oroade jag mig över hur Pep skötte om vårt geni Ibra. Han försökte väl inte tvätta bort den fantastiska spelare han var och anpassa honom för mycket till deras spel? Nej men ska han sitta där på bänken igen? Hur mår Zlatan? Ska jag ta hand om dig Zlatan? Zlatan är du deprimerad, är du arg, ledsen, sårad, mobbad, elak, snäll, trött, vaskad? Du tynar väl inte bort där, du kommer väl tillbaka?

 

Nu: Sköter Allegri om Zlatans kropp? Är musklerna flexade? Massera honom. Låt honom vila. Hallå varför spelar han denna matchen, ni är redan vidare. Helt vanlig torsdag morgon. Jag vaknar kl 5 och kan inte sova. Tänker på Zlatans lår. Föreställer mig något extremt massivt, hårt som sten, med lite ryckningar och sammandragningar. Vi måste bevara kroppen. Vi måste göra allt för att skydda kroppen.

 

 

Allt är Aftonbladets fel. Allt är tvs fel. Allt är Italiens fel. Allt är alla som skriver om fotbolls fel. Sluta älta Zlatans kropp. Ni kan inte väcka den oändliga källa till oro som jag bär på. Jag har aldrig tänkt på lår och ljumskar förr, låt min tanke renas från denna börda. Snälla.