Ja herregud. Nu mår jag inte bra. Först jobba 9-17 i fredags då jag bakade 300 havreflarn medans jag tog hand om barn. Sen började förlossningen på kvällen och jag var vaken och förlösande tills söndag morgon. Sov max en timme på söndag eftermiddag, sen vaken till söndag kväll. Ta hand om nyfödad kvinna samt hjälpa med spädis, var iofs så fruktansvärt underbart, sen hem tisdag. Däckade några timmar sen den där vidriga matchen igår. VIDRIG. Jag mådde så dåligt under matchen att jag övervägde sluta med fotbollen helt. Jag måste göra sånt ibland med mina intressen pga mina känslor kan aldrig hålla sig inom rimliga gränser. Så jobbar man 9-17 idag med barnen, ute och fryser i Harry Potterkappa eftersom ungar måste tvingas ut tre ggr om dagen. Börjar må RIKTIGT dåligt och har så sjukt ont överallt. Kommer hem. Feber. Influensa. Saken är att när jag blir sjuk blir jag lite... speciell. SÅ blir det några inlägg kommer de nog ha en härlig touch av feberhallisar de närmsta dagarna. Åh om någon ändå kunde komma och ta hand om mig. Jag kommer vara fast i Enskede med enbart ett mål thaimat om kvällen tills kontanterna tar slut eller tills jag blir frisk. Värst av allt är att jag inte kan träffa det lilla krypet, den mest fantastiska varelsen i världen. Jag älskar ändå min kassa kropp för att den skjöt på sjukdomen till han kommit ut och hem. Denna kropp måste jag rädda så den kan lira boll i vår.