Dagen efter

I transferfönstret i januari förra året spenderades 29 miljoner pund i Premier League. I år blev det 215 miljoner. Fernando Torres skrev på sitt kontrakt 23.59. Han gick från Liverpool som han svurit evig trohet, till Chelsea. Han avlöstes i Liverpool av två extremt kontroversiella spelare varav en blev klar kl 23.50 inatt, Andy Carroll, hatad av de flesta men extremt viktig i Newcastle med sina hängivna fans som utsätts för det mesta gång på gång och nu står urlakade framåt, och Luis Suarez, ni hatade honom åtminstone i somras.

 

Jag kände att jag behövde komprimera det som skett i en liten repris för att de skiftande intensiva känslorna i alla inlägg här under inte ska verka helt mentalsjuka. I slutändan är det som jag skrev, jag förstår Torres och har väntat på att han ska gå från Liverpool, men. Jag hade hoppats att han skulle hamna i ett annat lag. Vet ni vad? Det jag är allra räddast för är att någon slags sjuk sympati ska växa för Chelsea när jag vill se det gå bra för Torres. Liverpool var liksom inget hot nu, man kunde få säga utan att folk lackade ur att man ville se ett starkt Liverpool igen för att det var bra för engelsk fotboll etc. Men liksom Torres och Drogba. Jag orkar inte, det är den mest obehagligt fantastiska kombinationen av människa. Malariadrabbad häxdoktor och barnet. Hur ska jag kunna hantera detta?

 

Hade man skrivit ett kort synopsis till en Silly Seasonfilm hade man inte kunnat hitta på det här. Torresgate är inte trovärdig, det är för overkligt för att vara verkligt i något annat än det riktiga livet som är det sjukaste vi har. I det riktiga livet kanske Torres spelar Chelsea - Liverpool på söndag, iklädd blått.

 

Vad ska man säga. Grattis Chelsea, grattis Liverpool. Båda är dagens vinnare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback